Vilken dag

Och den är inte slut ännu. P ringde och la på luren. Jag ringde upp och han var förtvivlad. Bråk med flickvännen. Jag försöker hålla mig utanför men när han blir som han blir måste jag reagera. Han slår näven i väggen, slår sig själv på hakan och tjejen hotar att ta sitt liv om han inte gör som hon vill. Han får inte ha kompisar, tjejer.

Hon skrek som en galning i bakrunden och hennes mamma kunde inte säga till. Jag sa åt P att gå. sätt på dig skorna och gå annars hämtar soss dig (hot). Till slut gick han så att jag och pappa kunde ta oss till honom och prata. Ungen är 15 år, är det såhär kärleken ska vara?

Morgonen började inte sådär bra som jag hade hoppats. P ballade ur totalt och det blev kaos. Varför ska han vara såhär? Jo, jag vet men ibland förvånar det mig. F kom precis i rätt ögonblick. Trots sina egna problem är hon en klippa, ibland. Förmågan hon har att kliva utanför sig själv och hjälpa andra är underbar.

P har åkt iväg och kommer inte förren ikväll. F är hemma och sitter vid datorn. Linne har hon på sig vilket innebär att hon inte skurit sig igår, vid det stora bråket. Hon ser inte glad ut men vem fan är alltid glad?

Det känns konstigt att skriva anonymt. Jag censurerar fortfarande i mitt huvud. Ok, jag kommer säkerligen lära mig med tiden. Jag behöver ett ställe att vräka ur mig på, all skit jag känner och alla tårar. På så sätt kommer jag att kunna guida mig igenom denna tid av orolighet.